kimomvaletskoluppgift

---

Några veckor innan valdagen får alla röstberättigade ett röstkort i brevlådan. När man sedan går och röstar ska röstkortet tas med samt ID-handling. På röstkortet står det vilka val man får rösta i och var man ska gå någonstans.

Långt innan valet börjar partiernas valkampanjer. Politiker och deras partier syns överallt i tidningar, på TV och på affischer runt om i landet. Partiledare debatterar och håller tal. Politiker åker runt i hela landet till torg och skolor och svarar på frågor, blir intervjuade, delar ut knappar, regnkappor, hattar och annat. Alla partierna gör allt för att de ska få så många röster som möjligt, för när den 19:e september kommer röstar alla på det parti de tycker är värdiga att bilda regering och gå in i riksdagen.

---

Lokalen man röstar i kallas helt enkelt för vallokal. Det finns en vallokal i varje valkrets. För riksdagsvalet är Sverige indelat i 29 valkretsar, valkretsarna är det samma som länen, med undantag för Stockholms län, Skåne län och Västra Götalands län. De är uppdelade i mindre valkretsar. För landstingsvalet är landstingen uppdelade i valkretsar, det finns några speciella regler som jag varken förstår eller kom på hur jag ska förklara dem. För kommunalvalet är varje kommun en valkrets, de större kommunerna med fler än 6000 röstberättigade kan delas in i två eller fler valkretsar.

---

Valsedlar och röstning

Utanför vallokalen kan man hämta valsedlar, politiker brukar även stå där och dela ut valsedlar från sitt eget parti. Där står ibland även en person som delar ut valkuvert, och visar väljaren en ledig valskärm. När man gör i ordning sin valsedel gör man det i hemlighet bakom en skärm.

Det finns tre olika färgade valsedlar, gula riksdagsvalsedlar, blå landstingsvalsedlar och vita kommunalvalsedlar. Det finns även tre olika typer av av valsedlar, partivalsedlar som används för att rösta på ett parti och ingen särskild kandidat, namnvalsedlar då man kan rösta på en särskild person i ett parti, man får bara kryssa i ett namn, annars räknas rösten enbart som en partiröst. Den tredje typen av valsedel är blanka valsedlar, man kan skriva in namnet på det parti man röstar på själv, eller rösta blankt. Det är en ogiltig röst, men man har ialla fall röstat.

---

Förtidsröstning

Har man inte möjlighet att rösta på valdagen, i en vallokal, får man rösta i vilken annan röstningslokal i landet som helst, kommunen utser vilka lokaler. Den här förtidsröstningen börjar 18 dagar innan valdagen.

Precis som på valdagen måste man ha röstkort och ID-handling, har man inte det får en annan person med ID-handling bekräfta personens identitet. När man förtidsröstat lämnar man rösten till röstmottagaren som lägger undan den i en särskild låda. Rösten skickas till väljarens ordinarie vallokal, om man röstade från en annan plats.

---

Befinner man sig utomlands får man förtidsrösta 24 dagar innan svenska valdagen på en ambassad eller konsulat. Röstningen avslutas i tid så att rösterna ska hinna hem till Sverige, man kan inte rösta på valdagen.

---

Ett annat sätt att rösta från utlandet, eller om man befinner sig på ett fartyg utomlands kan man brevrösta tidigast 45 dagar innan valdagen, rösten måste vara framme senast på måndagen efter valdagen. För att brevrösta behöver man särskilt material, det får man färdigt i ett kuvert som man beställer från Valmyndigheten, en kommun, en  ambassad eller konsulat. Man gör i ordning sin röst, sedan måste två vittnen över 18 år intyga att röstningen gått till på rätt sätt.

---

Vallokalen har bara öppet den 19:e september, redan vid slutet av dagen räknar röstmottagarna alla röster och sorterar in alla förtidsröster som kommit fram i tid. Man tömmer en valurna i taget och räknar först riksdagsvalröster, sen kommunalvalröster, landstingsvalrösterna räknas sist. Alla rösterna sorteras efter parti, blanka och ogiltiga röster, man vill ha ett preliminärt valresultat redan samma natt, därför räknas bara rösterna för de större partierna som väntas få mandat i riksdagen, de andra partiernas röster räknas hos länsstyrelsen under den andra räkningen. Fram till dess kallas de bara sammanlagt för "Övriga partier". När rösterna är räknade registreras de hos länsstyrelsen över telefon, det preliminära resultatet visas direkt på Valmyndighetens webbplats. Till slut placeras alla röster i säkerhetspåsar och överlämnas till kommunens valnämnd, som i sin tur transporterar rösterna till länsstyrelsen.

---

Onsdagsräkning

På onsdagen efter valdagen räknar valnämnden förtidsröster som kommit fram sent, det går till på i stort sett samma sätt som på valnatten, men rösterna räknas inte per valdistrikt utan per det som kallas "onsdagsdistrikt". Det preliminära röstningsresultatet skickas till länsstyrelsen.

---

Slutlig rösträkning

Den slutliga rösträkningen börjar redan dagen efter valdagen, innan alla röster ens kommit fram. Men det kan ta tio dagar innan man får fram ett slutligt resultat så alla förtidsröster kommer med i resultatet. Länsstyrelsen räknar alla röster för alla partier och hur många röster en särskild kandidat fått. Resultatet registeras hos Valmyndigheten och i deras databas räknas mandatfördelningen ut.

---

Jag tror att det tar upp det mesta om hur valet går till, men jag har inte hittat någonting detaljerat om val till EU-parlament, t.ex. Men det känns som att det jag har skrivit om ovanför räcker.

Källor:

www.riksdagen.se

www.regeringen.se

www.val.se

www.sna.se

sv.wikipedia.org